Börsen har skakat rejält på sistone och det pratas alltmer om att en lågkonjunktur kan vara nära förestående. Att en investering i svenska privatlån inte påverkas av börsens mående förklarade vi närmare i ett blogginlägg nyligen, men vad händer vid en eventuell lågkonjunktur? Vi bad Andreas Thim från Brocc förklara vad effekten på en investering i svenska privatlån skulle bli om Sverige går in i en lågkonjunktur.

Media förmedlar en felaktig bild

”Det skrivs och pratas mycket om att svenskarna skulle vara extremt skuldsatta och att det svenska skuldberget växer, börjar Andreas Thim. ”Att den genomsnittliga svenska privatpersonen är relativt högt belånad är inget vi ska sticka under stolen med, men det är samtidigt viktigt att förstå vad som ligger bakom belåningen och att se den i relation till andra viktiga parametrar som statsskulden och hur det ser ut i andra länder. Svenska privatpersoners relativt höga belåning beror till största del på den svenska boendesituationen som i många håll i landet kräver att man köper sin bostad för ofta ganska stora summor. I kombination med låga boräntor har det lett till att bolånen i genomsnitt är höga. Ser man på den totala skuldsättningen däremot för Sverige som land, alltså slår ihop den totala statsskulden och den totala privatskuldsättningen så ligger sticker vi inte ut särskilt och ligger i paritet med andra jämförbara länder som Storbrittanien, Nederländerna, Norge och Danmark”, förklarar Andreas.

”Bryter vi ut segmentet privatlån, alltså den typ av lån vi förmedlar, har den delen förvisso ökat de senaste 10 åren men ökningen har skett från internationellt sett väldigt låga nivåer. Jämför man exempelvis med Storbritannien ligger den här typen av belåning ungefär 30 % lägre per person i Sverige, 23tkr per person jämfört med 35tkr per person i Storbrittanien.”

Sverige har det mest betalningssäkra systemet i EU

Om vi går in i en lågkonjunktur och arbetslösheten skjuter i höjden är det oundvikligt att många kommer få en tajtare ekonomi. Samtidigt vet vi av historisk data att svenskar är bland de mest betalningssäkra privatpersonerna i hela EU och ofta prioriterar viktiga räkningar som räntebetalningar, hyra och el framför nykonsumtion. ''Konsekvenserna av en betalningsanmärkning kan skapa stora bekymmer på lång sikt varför de allra flesta fortsätter betala sina räkningar även om ekonomin stramas åt. Det är också väldigt vanligt idag att många har någon form av inkomstförsäkring via exempelvis sitt fackförbund och majoriteten av personerna som lånar via oss har även ett extra låneskydd som går in och betalar räkningarna för lånet vid ex. arbetslöshet.”

Stabilt – även om arbetslösheten går upp

Om arbetslösheten ökar betyder det alltså inte per automatik att återbetalningarna uteblir.

En viss ökning av förlusterna ska man förvänta sig men behöver inte oroa sig för att tappa 50% av värdet. Andreas förklarar vidare med ett konkret räkneexempel;

”Vi kan ta 1994 som exempel, då gick arbetslösheten upp till 10,6 % att jämföra med dagens cirka 6%. Ett stress-scenario skulle därför kunna vara – vad händer om 20% av låntagarna i min låneportfölj blir arbetslösa? En central fråga blir då, hur många av dessa som inte skulle klara sina återbetalningar och inte heller har någon form av försäkring som täcker upp eller hinner få ett nytt jobb inom rimlig tid. Här får man göra sin egen bedömning vad man anser är rimligt, men för egen del kalkylerar jag med ungefär hälften. Alltså att hälften av de som blir arbetslösa i slutänden också tvingas ställa in sina betalningar. Det ger oss en portfölj med jämfört med normalfallet har ytterligare 10 % i lån som inte presterar. Samtidigt vet vi att även lån med inställda betalningar har ett värde, i dagsläget ca 50-60%. Om vi vid en lågkonjunktur räknar med att värdet är 50% innebär det att slutgiltiga kreditförlusterna på grund av den ökade arbetslösheten blir +5%.

I normala fall, i ett normalt konjunkturläge, kan man räkna med ca 2-3 % kreditförluster i sin portfölj. Alltså hamnar vi i räkneexemplet på totalt 7-8 %. Om man samtidigt har en ränta som ligger i samma härad så kompenserar det för kreditförlusterna. Framför allt går man inte minus med -50 % som börsen mycket väl skulle kunna göra under ett sådant år.

Att investera innebär alltid en risk och självklart kan man gå förlust även med det här tillgångsslaget. Men, vid en riktigt tuff lågkonjunktur skulle jag se det som en fördel att ha mitt kapital investerat i svenska privatlån framför de flesta andra tillgångsslag som högst troligt skulle gå betydligt sämre”, avslutar Andreas